Vad gör man?

När någon man älskar inte förstår? När man ser besvikelsen lysa ur ögonen.
Hårt,hårt.
Trots så många ord om att inte dela ut skuld och inte fördömma.
Besviken.
För att man inte går upp i tid, inte orkar, inte vill, inte räcker till, inte vill prata, inte förklarar, inte vill bli hjälpt.
För du kan inte förstå, för jag vill inte att du förstår, för jag skäms.
För att allt är fel.
För att min sjukdom är ingen sjukdom, bara "inte farligt" och "går över".
Man kan inte gå vidare om man sover bort hela dagarna.
Att inte orka är att inte vilja.
För min sjukdom är ingen sjukdom, bara ett påhitt för att få uppmärksamhet.
Eller hur?
Du ska inte tro att du är någon, för det är du inte.
Och det finns så många som har det värre än du.
Jag älskar dig ändå.

Jag räcker inte till för att leva.
Jag räcker inte till för att tro.
Jag räcker inte till för att dö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0