Repetition nr. 1

Det är guld att linda handlederna! Så himla skönt!

Hjalmar var snäll. Det gick bra att lyssna på repet. Det känns himla fånigt att bara lyssna men jag blev trött så det förslog ändå. Idag har jag varit med och spelat och det har gått bra. Jag sover ungefär hälften så mycket som jag sov under förra veckan men det går det med. Jag har ont och har svårt att hålla koll på hjälplinjerna men det går helt klart tillräckligt bra för att det ska vara roligt att vara med.

Senaste nytt från Sandviken är att de minsann inte väntar på någon epikris. Jag är typ först i kön med de stackare som kommer direkt från sjukhus med hjärnblödningar och skit har förtur. Det bjuder jag på. De hoppas jag ska hinna vara hos dem 1-2 veckor innan de stänger för sommaren 16e juni. Det hoppas jag med.

Väntetiden som skulle vara max ett halvår kan bli mer än 14 månader. Det är lite jobbigt. Hade någon sagt till mig att det kunde dröja så länge hade det kanske kännts bättre. Om de inte hade ringt mig i vintras och sagt att jag skulle få komma dit i slutet av februari hade jag kanske kunnat se på min skolgång på ett annat sätt. Nu har jag varit påväg nån annanstans hela terminen och tänkt att det inte är någon idé att kämpa så himla mycket för något jag ändå inte kommer att få vara med om. Det var kanske dumt av mig att dra förhastade slutsatser men jag vill ju så himla gärna dit. Det har varit mitt hopp om att bli smärtfri men nu har mitt förtroende för dem naggats på och jag är inte lika säker på att det kommer bli bra. Satan.

Nu ska jag spela allt vad jag orkar och vara med på melodifestivalen ska jag. Så det så. Orkesterveckan med. Jag ska spela så fint som bara den. Sen ska jag sova. Sen ska jag träna. Sen blir allting bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0