Att vara fixerad vid mat

Det klingar rätt illa. Att vara fixerad vid någonting överhuvudtaget är väl sällan bra. Men just mat. Något så livsavgörande och grundläggande i vår tillvaro borde inte kunna dra med sig så mycket trubbel. De senaste tre veckorna har jag haft folkissjukan. Magkatarr. Otrevligt. Nu har jag definitivt tagit slut. Att inte kunna äta på tre veckor är otroligt jobbigt. Det enda som möjligtvis är jobbigare är när man faktiskt lyckas få i sig en måltid men inte får behålla den. Jag har nått min målvikt men tvivlar på att jag lyckas hålla den. Då jag nått den på ett sätt jag inte valt själv är det ingenting jag strävar efter heller. Dagen i dag får ägnas åt att dricka proviva, sova, köra TENS illamåendeprogram och tänka på att resa sig långsamt för att inte svimma. Kanske att jag lyckas öva på mina åttondelar i Kabalevsky, och kanske att jag orkar ta tag i satsläraläxan. Den som lever får se.

Bloggen som återuppstod

Inspirerad av världens bästa nyöppnade blogg, alltlidandearsnartslut.blogg.se, ska jag försöka få liv i detta spöke som vilat i tre och en halv månad. Det händer så mycket som är värt att skriva om, bara lite för mycket så att tiden vid datorn aldrig blir särskilt lång.

Så här ser iallafall dagen ut: Solen skiner, det är söndag, magen är åt helvete och i eftermiddag ska jag till skolan för att öva. Före det ska jag rösta i kyrkovalet och äta lunch i Hertsjö.

Jag har upptäckt ett program som sägs hjälpa mot illamående på min nya leksak, TENS. Hoppas, hoppas! Jag fick apparaten i onsdags och den verkar fungera som den ska.

TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering. Man fäster elektroder på kroppen efter modeller som är utformade för att hjälpa mot olika typer av smärta. Sen väljer man ett program som passar: en jämn ström, stötvis eller vågor med ström beroende på om man vill få samma effekt som massage eller ackupunktur eller något annat. Sist ställer man in strömstyrkan, som ska kännas genom smärtan men inte göra ont i sig. Timer är bra att ha om man somnar. Denna apparat ska jag ha på mig tre halvtimmar om dagen.

Hittills vet jag inte vad jag tycker. Det är otroligt skönt att ha den på men efteråt blir jag trött och illamående. "Lite dum i huvudet" för att uttrycka sig som Fröken. Det kanske beror på att en massa spänningar har släppt eller på att apparaten luktar sjukhus och påminner mig om arytmiplattor och EKG. Förmodligen behöver jag bara vänja mig vid den. Annars är den enda nackdelen med den för mig att se så sjuk ut.

Så fort jag får fart på min mobil ska jag ta bilder på den nya lägenheten! Jag lovar!

RSS 2.0