SHOF, SHOF, SHOF,SHOF, shof, shof, shof...

Det är o:et i SHOFet som gör det!

Konsert igår. Jag bävade. Tillbringade dagen fram till två med spikmatta, säng och sömn. Jag är så arg på Beethoven så jag spricker. Möjligen borde ilskan riktas mot min egen övningsteknik men det är liksom lättare att skälla på Beethoven.

Det gick bra. Över förväntan åtminstone. Alla toner sitter inte men jag är inte helt lost. Under andra omständigheter hade jag skämts öronen ur mig men nu är det som det är. Det känns bra i ryggen, är lite lättare att röra sig idag. Jag hoppas så himla mycket att det har vänt för nu.

Om tre timmar ska jag pulsa genom snön till Kulturskolan för avfärd mot Söderhamn. Jag är pepp. Nu blir det bara bättre, det känner jag på mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0