bananpannkaka

det var ett tag sedan sist nu. detta har hänt:
Fredag 6/2 ca 9.15 föll världen ihop igen, och jag med den. jag stupade bakåt under en sånglektion och krampade. när kramperna tagit om tre gånger ringdes det efter ambulans och så bar det av. jag minns inte mycket. runt halv elva kom jag visst till akuten sedan dess har jag legat på avd. 5 och ömsom krampat, ömsom varit för bortdrogad för att minnas något. 20 kramper på 8 dagar. insane. ingen förstår varför det blir såhär just nu.

nu är jag hemma på permission över helgen. testar en medecin som förhoppningsvis funkar. det är för tidigt för att se om den ger någon verkan ännu. den senaste krampen pågick mellan 11.06 och 11.13 i förmiddags. 20 sekunders andningsuppehäll. så länge jag inte krampar längre än 10 min eller har ett andningsuppehåll på mer än 1 min behöver mamma inte ge stesolid. det tackar vi för.

det har för sjuttioelfte gången konstaterats att jag inte har epilepsi. på lördag ska jag träffa en superneurolog. håll tummarna. nu vet ni varför det är lite tyst här just nu. jag hör av mig när jag orkar.