På andra sidan väntan
Ja! Han skulle ringa 16.10. 15.55 var jag i upplösningstillstånd och försökte få ner min puls med hjälp av pepparkakor och mjölk. Så gick tiden. Det snöade. Pepparkakorna tog slut. Jag tittade på ljusen, antecknade några frågor till. Det slutade snöa. Jag skrev julklappslistor och klottrade i anteckningsboken. 17.20 ringde han. Då var jag inte ett dugg nervös längre.
Det blir till att fortsätta med medicinen och försöka leva mitt liv. Precis som jag vill ha det. Det gör mig inte ett dugg att jag aldrig kommer klättra i berg, dyka, bli pilot, militär eller full. Det enda som stör mig är det här med fosterskador orsakade av tegretol och att jag inte kan dricka min favoritjuice eftersom den innehåller grape.
Någon gång under senvåren ska jag kopplas upp igen i Uppsala. Efter sökningarna om jag har någonting att säga till om. De hoppas på att fånga en liten elektrisk avvikelse som inte behöver leda till något stort anfall. Låt gå för det då. Om jag är anfallsfri tillräckligt länge (ett år tror jag det handlar om) på tegretol ställs diagnosen epilepsi oavsett vad EEGt säger.
Det ska jag inte tänka på nu. Nu ska jag leva. Det har doktorn sagt. Och det tycker jag med.
Det blir till att fortsätta med medicinen och försöka leva mitt liv. Precis som jag vill ha det. Det gör mig inte ett dugg att jag aldrig kommer klättra i berg, dyka, bli pilot, militär eller full. Det enda som stör mig är det här med fosterskador orsakade av tegretol och att jag inte kan dricka min favoritjuice eftersom den innehåller grape.
Någon gång under senvåren ska jag kopplas upp igen i Uppsala. Efter sökningarna om jag har någonting att säga till om. De hoppas på att fånga en liten elektrisk avvikelse som inte behöver leda till något stort anfall. Låt gå för det då. Om jag är anfallsfri tillräckligt länge (ett år tror jag det handlar om) på tegretol ställs diagnosen epilepsi oavsett vad EEGt säger.
Det ska jag inte tänka på nu. Nu ska jag leva. Det har doktorn sagt. Och det tycker jag med.
Kommentarer
Trackback
