Bollnäs

Här går det undan. Knappt har jag hunnit flytta in men ändå har jag redan börjat jobba. Att det förra inlägget formats i mitt huvud sedan dagen allt hände har också lite att göra med att jag inte blogga på ett tag.

Så var man Norrlänning igen. Jag har redan miljarders myggbett och har förstått att cyklandet i Uppsala har mycket att göra med att det faktiskt är platt. Envis med att föra seden vidare trampar jag genom skogarna trots att mitt kära ålderdomshem ligger över en mil bort. På mammas cykel! Min egen hänger som en slaktad gris i Saras cykelkällare. Vill ha tillbaka! NU!

Arbetstiderna är också roliga. I morse gick jag upp halv sex. I morgon måste jag gå upp fem. Och så fortsätter det. Hjälp, vad jag klagar. Sluta! Jag trivs. Människorna är trevliga! Arbetsplatsen är perfekt! Jag får lära mig att jag faktiskt kan använda min kropp utan att den går sönder!

Nu har jag landat. Uppdatering kommer. I morgon får jag träffa gamlingarna för första gången.

Puss på er alla. Jag saknar er!
... nöjd nu Sara?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0