Ture?

Ha, på två timmar har vi börjat vela vad det gäller namnet igen. Vad svårt det kan vara! Vem är han?

Eftersom han redan suttit så länge hos mig idag trodde jag att jag skulle få nöja mig med den närheten ett tag. Vi är ju ändå sex personer som slåss om honom. När mamma skulle duscha  hamnade han dock hos mig igen. Med öppna ögon bökade han runt, kastade sig från axel till axel (på mig alltså) och sög på sina fingrar och min hals som om det gällde livet. Kul att de första riktiga sugmärkena jag får på halsen kommer från min två och ett halvt dygn gamla bror. :-)

Livet utanför har stannat upp för ett tag. Jag som bråkat i en evighet för att få ledigt i helgen så att jag skulle kunna åka på Delsbostämman har ställt in allt som inte har med bror att göra och är följaktigen ledig ända tills på torsdag. Det kan nog behövas för känslovurporna blir många med en ny människa som en del av livet och vardagen. När bror två vaggade bror fyra till tonerna av Stevie Wonder och jag masserade moderens ömma fötter strömmade tårarna ner för mina kinder som om det var jag som var inne i det värsta hormonruset. Mamma sköter sig riktigt bra. Lite trött kan man väl i allsindar få vara några dygn efter en förlossning.

Nu ska jag sova och lyssna till vankande föräldrar med en pipande liten son. Eller så bara tystnaden av tre trötta människor. God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0