Hopp!

Jag är superpepp! Nu vill jag räkna och skriva och ja, plugga! På riktigt. Inte just denna sekund men i morgon, och övermorgon! Sara, jag vill också ha en lillasyster! Eller dig som storasyster! Din och Elsas bloggar är det enda som får mig att känna mig som en människa. Eller nåt.

För övrigt är mitten också en början. Det handlar inge om att skriva den första meningen utan meningen man kan fortsätta att skriva något efter. Dagens engelskaprestation är lika med noll. Men men. Det kunde vara värre.

Äntligen får jag lite solsken tillbaka. I detta nu känns det helt overkligt att jag i förmiddags vaknade på golvet i tvättstugan. Det var en mycket speciell känsla. Jag som trodde att jag höll på att bädda sängen. Min höft har fått knäpp och knäpper som aldrig förr. Adam frågade vad jag höll på med när ja gick ner för trappan: Pang ? aj! Pang ? aj! Pang ? aj! lät det. Jag kan inte prata för alla munsår och tidigare ikväll satt jag och grät i kyrkan för att allt var så fel. Crazy. Så känns det inte alls nu. Helst av allt skulle jag vilja åka sopsäck i slottsbacken eller plugga på Linnécaféet.

Idag har jag varit supermodig och ringt till hälsocentralen här i Bollnäs. Ska dit om en vecka och träffa Klas. Spännande.

Snart är det jul! Jag pulsar i snö och minusgrader för att inte förtvina helt och hållet i min ensamhet. När Hanna och Erik var här upptäckte vi en hemlig stig i skogen, längs sjön. Magisk är den nu. Bara jag, rådjuren och vargarna går där. Underbart.

Imorgon ska jag till Hassela och spela skjortan av alla gamla gubbar med GUF (Timmy är sanningen). Det ska bli härligt roligt och förhoppningsvis precis vad som får mig att må bra. I värsta fall får de bära mig upp för backen på kvällen. Vi får se om jag hinner dit i tid i år. Första året körde pappa fel, till Harsa, det skiljer bara sex mil på en slingrig väg genom skogen på de orterna. Andra året åkte jag buss till Ljusdal (där jag aldrig varit förr), gick av på fel ställe, irrade runt i staden innan jag hittade stationen (där jag skulle ha gått av), fick vänta en halvtimme där på kompis med skjutsande mamma som körde, förvisso rätt väg, men i max 40 km/h. Tredje gången gillt! Den här gången vet jag att den som kör vet vart vi ska, har tillräckligt med bensin, inte kör för långsamt och vi lämnar Bollnäs två timmar innan beräknad ankomst i Hassela. Vad kan gå fel?

Nu ska jag inte stanna uppe för att vänta på Scrubs utan sova för att vakna pigg och utvilad imorgon. Då ska det packas, läras in nya låtar och möjligen skrivas några engelska meningar.

Fridens liljor!



Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
skiner på barnet i stallets strå
och de vakande fromma två.
Kristus till Jorden är kommen,
oss är en frälsare född.

Stora stund, heliga stund!
änglars här slår sin rund
kring de vaktande herdars hjord,
rymden ljuder av glädjens ord:
Kristus till Jorden är kommen,
eder är Frälsaren född.

Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för Världen slår,
nu begynner vårt jubelår.
Kristus till Jorden är kommen,
oss är en frälsare född.

Kommentarer
Postat av: Sara

Hopp! var minst sagt en passande rubrik. Positivaste på länge, snart är du hemma igen.

2007-11-15 @ 23:38:31
URL: http://bananasplit.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0